Klint & Lindberg fortsätter!

Sportchef Andreas Paulsson fick ett snack med Klint:

Hallå där Klintan, nu har det gått några veckor sedan kvalserien avslutades och avancemanget till Nationell säkrades.

Hur har tiden varit sedan dess?

Intensiv minst sagt. Redan i bilen hem, efter att ha deklarerat ett avancemang till Nationell i tullen på Arlanda, började jag och Axel planera. En tryoutperiod där drygt 100 spelare anmält intresse följde och nu är vi två veckor in i försäsongsträningen med en grymt motiverad grupp utan att jag riktigt hunnit stanna upp och reflektera.

Vilken känsla hade du inför seriestarten?

Jag var övertygad om att vi skulle överträffa föregåendes säsongs resultat. Vi hade en stomme av spelare med ett års rutin samtidigt som att vi kompletterade truppen med ett par klasspelare från SHC U18 och lokalkonkurrenter.

Sollentuna slutade sexa i den första serien men vann sedan den andra.

Hur gick tankarna efter den första serien, och gjorde ni några förändringar som blev avgörande?

Vi ändrade på precis ingenting av den plan vi la inför säsongen. Förbundet gav oss möjligheten att spela 18 träningsmatcher innan jul och vi rullade därför 4 hela femmor hela serien med fokus på vårt grundspel utan att fundera så mycket på om vi vann matcherna eller inte. Till exempel tränade vi inte powerplay eller boxplay förrän en bit in på 2026.

Hur skulle du beskriva din spelfilosofi?

Extremt anpassningsbar. Det sätt vi spelat i U20 Region bygger på min analys av spelet i serien jag gjorde inför mitt första år. Kortfattat har spelidén byggt på att stressa motståndaren till misstag och ha ett eget grundspel som minimerar misstag i uppspelsfasen.

Hur har arbetsfördelningen mellan dig och Axel sett ut?

Axel har stor del i Sollentuna U20s framgång. Vi lärde känna varandra när han klev in som min assisterande tränare i SHC 08 för 5 år sedan och vi är nu i det stadiet att han fyller i mina meningar om jag tappar tråden när jag pratar. Han är en naturlig ledare och det har varit häftigt att se hans utveckling genom åren. Axel gasar och jag bromsar vilket ger en bra dynamik.

Playoff-serien mot Almtuna avgjordes på straffar.

Hur resonerar man som tränare när man väljer straffskyttar i ett sådant läge? Var det något ni tränat särskilt på?

Tror inte att det går att vara så smart som tränare i det skedet. Jag frågar högt vem som är sugen och försöker fånga upp reaktioner. Med facit i hand borde jag såklart skickat fram Isac Crozzoli tidigare. Han är iskall och prickar gubbhörnet 9 gånger av 10 så om vi bommat kvalserien hade jag legat sömnlös över det.

Inför sista omgången i kvalserien behövde ni vinna mot Björklöven samtidigt som ni var beroende av hjälp från Örnsköldsvik mot Sundsvall.

Hade du innerst inne någon tro på att resultaten skulle gå er väg?

Stor eloge till Örnsköldsvik såklart. Inför deras match var jag helt inställd på att vi fick nöja oss med ett hedersamt försök som slutade på mållinjen. Det tog dock inte många byten innan jag insåg att Örnsköldsvik gick för vinst så det blev en spännande eftermiddag på hotellet i Umeå.

Du har upplevt hockeyn både som spelare och tränare på hög nivå.

Var placerar sig den här säsongen bland dina största hockeyminnen?

Det här slår allt. Den eufori jag fick uppleva när avancemanget var klart kommer jag aldrig glömma.

Sollentuna blev det första laget att nå Nationell serie utan koppling till ett hockeygymnasium.

Vad säger det om verksamheten?

Det är ett bevis på att det går att utmana de stora drakarna med en drake på bröstet. Samarbetet med A-laget med mäster Greg i spetsen har varit en avgörande faktor. Vi hade 102 matcher i A-laget från U20-truppen denna säsong vilken ingen förening i Sverige matchar, oavsett serie.

Vad blir den största utmaningen med att etablera Sollentuna på nationell nivå?

År ett blir såklart det tuffaste. Vi kommer att matcha ett väldigt bra lag med mycket ambitiösa spelare. Det som saknas är erfarenheten av spel på Nationell nivå vilket vi snabbt måste lära oss.

Vi avslutar med 3 snabba.

Om laget hade varit ett rockband, vem hade varit sångare, trummis, gitarrist och bakgrundsdansare.

Kapten Hovmöller vid micken är solklar även om Ishäll hoppar ivrigt bredvid redo att droppa ett par feta bars. Placerar Elias Björkqvist bakom trummorna så det blir någon form av stabilitet för att gitarrist Brano ska kunna dra av ett solo. För att showen ska bli komplett så slänger vi in Oliver Landberg som dansare, tveksamt om det blir i bakgrunden dock…

Vem i laget är först till gymet

Ingen är före Axel, ingen är efter Axel, slut på meddelandet.

Har du själv någon rutin eller ritual som du gör innan match?

När jag spelade hade jag så mycket trix för mig att det nästan blev svårt att hålla koll på allt. Nu ser jag mest fram mot en kopp kaffe och att domaren släpper pucken.